Rost och gamla fönster

Som jag har längtat efter gamla fönster. Och letat. Helt plötsligt fanns de framför mig närmare än jag hade anat....men om jag hade tänkt efter, så var det ändå rätt självklart att hitta dem just där jag hittade dem.

Jag hälsade på en kär vän i onsdags som bor ute på landet. Där jag också väldigt gärna skulle vilja bo kan jag passa på att tillägga. Jag snodde runt ute på gården och hon undrade vad jag höll på med (fast det sa hon snällt såklart, för hon har ett hjärta av guld).

"Jo, jag tänkte om du kanske hade något gammal fint som du inte vill ha kvar", sa jag. Självklart har jag det, sa hon, och log sådär som bara hon kan. Hon stegade bort och öppnade dörren till en skattkammare. Där stod fönster i långa banor. Jag kände hur sakletarnerven började vibrera i mig.

Jag fick välja några. Habegäret sa ta 10 Lotta! men jag nöjde mig med två. Tyckte verkligen jag gjorde ett bra val. Se så fina de blev tillsammans!

Ska de bara stå såhär rakt upp och ner? Ja, det kan tänkas. En annan tanke är att hänga upp dem på en vägg eller som avskiljare mellan två rum. Blir spännande att se vad jag hittar på.

Plötsligt försvann min vän in under ett av husen, som är ett härbre. En stund senare kom hon fram med rostig charm. Hurra för mig, som fick några av dem. Vad passar bättre än att fylla burkar som dessa med härliga Mårbacka?! Ja, så fick det bli.

Tänk vad lite som behövs för att man ska känna sig väldigt mycket rikare och väldigt mycket gladare i själen.