tisdag 27 maj 2014

Att dagdrömma, förverkliga och växa



Nu har jag varit med om en riktigt skön grön resa...

Jag har gått från att dagdrömma till att förverkliga och bli stolt och växa mer i sinnet...

Står och tittar på resultatet och känner hur ett lugn och välbefinnande sprider sig i kroppen.

Det jag drömt om ett tag är ett större grönsaksland med egen design. Och nu står jag här och njuter av ett alldeles nytt.


En bädd badar av örter. Nog är de lite klena just nu, men det ska det nog bli ändring på. Till basilikan har min dotter gjort ett vidjestaket, som skydd för solen. Tack för tillverkningen Sofia!


"Bra jobbat Lotta"! (ja, du med sambon, dottern och sonen, som har hjälpt till mer eller mindre under processens gång :-)

Hittade träbestick på en affär. Praktiskt och fint att skriva på.

Ni anar inte vad vitlök växer bra här i mellersta Norrlands inland! Vi har odlat i flera säsonger med gott resultat. Det ser så trevligt ut att ha flera knippen i köket.

De klyftor jag sätter nu kan förhoppningsvis skördas i höst. Men då är de små vitlökar utan klyftor. Det ultimata är egentligen att sätta dem i augusti och skörda hösten efter. Då har de garanterat hunnit bli stora och skapat klyftor. 


Så här ser det ut. Vackra salvian välkomnar när man kliver in i de två gångarna. Några stenplattor 40x40 ligger en bit in i gångarna. I mittenringen kring bönorna ska det bli täckbark. Kommer att se lagom rustikt ut mot övriga färger.

Bäddarna är målade med linoljefärg som jag blandat kimrök i. De två stora bäddarna som står på varsin ytterkant ytterst och är 5x1 meter. Gjorde även två kortare för att få en fri yta mitt i landet att göra något roligt med. Nivåskillnader gör ju det hela mer spännande. Eller hur?!

Stolen är precis där den ska vara. Att sitta på och spana ut över grödorna. Och kanske till och med höra hur det växer så det knakar....

Vid armeringsjärnen förväntar jag mig att sockerärtor ska hiva sig uppåt mot himlen. Heja heja!

På en yta mitt i landet klättrar bondbönor och märgärt på hemgjort torn. De har jag haft på tillväxt under våren. Tyckte det var trevligt att något lyser grönt innan allt det andra tittar fram. 

Blev så att fröna sattes mitt i ett  regnväder. Bra, säger vissa. Sämre, säger andra. Kanske har de flyttat på sig i regnet. Det visar sig lite längre fram. Blir det huller om buller så tackar jag ändå över att de har vänligheten att titta upp ur jorden.

Tänker på hur det såg ut i våras när jag stod och grävde gräsmatta. 

Skänker det en tanke och känner hur jag växer av att ha förverkligat mina dagdrömmar.


4 kommentarer:

  1. Åh vilket härligt trädgårdsland :-). Ett sånt drömmer jag också om, och tids nog så kanske ;)

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du anar inte vad glad jag blir av att höra de orden :-) Tack snälla! Drömmen har jag drömt länge.... och nu slog jag till (har sambon att tacka för att lådorna blev så bra ;-)

      Kom ihåg att skruva i planken när du gör dina.....spikar har ju en förmåga att vandra utåt när man minst anar det.

      Kram och fin helg.
      Lotta

      Radera
  2. Men tjena vilket grönsaksparadis!!!bra jobbat! Sugen jag blir på att utöka:) så gött att kunna bre ut sig sådär. Här är det compact growing som gäller... Har börjat nalla lite av skogsbolagets mark här intill hehe men säg inget... Har jordförbättrAt nåra år och satte potäter där i år. Nästa år kanske.... God växtkraft önskar jag dej:) // hewoman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar för fabulösa ord :-) Ja den spaden visste vart den tog;-)

      Radera

Tack för att du tog del av mitt inlägg. Jag blir glad om du lämnar några ord i kommentarsfältet. Må fint.