Lycka är

Lycka är

en stund längre än du tänkt

en stund längre än du trodde

att landa i

att bjuda sig själv på


för att du är värd det sedan länge


och många gånger igen


Fingertoppskänsla.



Marmelad på nygräddat bröd.

Kaffe. Mörkrost. Eko.

Två koppar minst.



Det är lycka för mig.


Och bara som vardag för någon annan.

Sådana är vi.

O
l
i
k
a

Fokus och tusen tankar

Fokusera! Ha fokus! Vara fokuserad! 

Vissa perioder står jag och vinkar adjö till mitt fokus. Jag ser hur det galopperar iväg så dammet yr. Det kan ta dagar att hinna ifatt det igen.

Försöker smaka på ordet. F-o-k-u-s. För mig blir det mer såhär; F som i Filosofera, O som i Orolig, K som i Katastrof, U som i Underbart, S som i Ska bara göra det här först. 

Fokus är samma sak som att strukturera sig. Eller för den delen "gör en sak i taget". Tänka en sak och göra den. Bocka av den och gå vidare till nästa sak.

Jag håller hårt i fokuset och försöööööööker en gång till. Men nähä, tankarna blir till minst tjugo på en gång. Vad har det tagit åt mig!?

Fokus. Blir helt matt av ordet! Vad är det för fel på att tänka och vilja tusen saker på en gång? Jag har svar på det också. 

Då hittar man kaffekoppen i växthuset och sekatören i soffan. Går en sväng extra på affären och glömmer var varuvagnen står. Läser en och en halv sida i boken man läser för tillfället och kommer sedan på att det hellre skulle vara bra och skriva lite mer på sin egen istället. Hämtar morgontidningen vid frukosttid och läser den på kvällen. Bakar en kaka och glömmer mjölet. 

Fokus ja. Jag vet det. Jag känner det. Jag längtar efter det. Jag behöver det. Jag brukar ha det!

Ja det är väl lika bra att börjar på en gång. Fokus Lotta. Här och nu. Ta en tanke med mig. Förverkliga den från början till slut. 

En

sak 

i 

taget.

Pronto!  

Nu!

Ska bara ta en kopp kaffe med nybakad citronkaka först. Självklart en tugga i taget!

Det ljusa och det mörka, som yin och yang

En kopp med citronvatten och ingefära är min bästa start på morgonen. En kopp kaffe tar jag gärna flera av under dagen, men börjar aldrig för tidigt. Letar balans. Formar balans.

När jag tog den här bilden kom jag att tänka på ljuset och mörkret. 

Det ljusa som behöver det mörka. Det mörka som behöver det ljusa. Som yin och yang. 

 En person dras till en annan. Likheterna som attraherar. Olikheterna som balanserar. 

Som det sägs...

"Yin, det svarta, är den kvinnliga och passiva urkraften. Den symboliserar jorden och månen, det mörka, det kalla och det fuktiga, men även bergen och skelettet. 

Tigern anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar "yin".

"Yang, det vita, är den manliga och aktiva urkraften. Den symboliserar himlen och solen, det ljusa, det varma och det torra, men även floderna och blodomloppet. 

Draken anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar "yang".

Vilka krafter vi än har att göra med ska vi vårda dem, ge det bästa av dem i mötet med andra. Stötta i det mörka. Glädjas i det ljusa.

Kram

Var den du är, gå dit du vill

Som om jag var den enda som bär på det tunga. Ibland. Fast vi är många. 

Det är nog fler än jag. Jag kan nog säga vi. Vi är många som ibland tänker lite väl mörka tankar om oss själva. Varför gör vi så med oss själva fast vi bär på så mycket ljus?

Var den du är. Gå dit du vill. Lev din dröm i varje andetag. Det kan vara längtan efter en joggingtur i tidig morgon. Det kan vara en resa till Indien. 


Visst kan det vara så. Det går. Gör det bara! 

Andas nytt. Tänk nytt. 

Var den du är. Gå dit du vill. Andetagen räcker långt och längre än så...

Lyssnar på tystnaden...

Att möta sig själv. Dagen. Naturen. Människor. Öppna sina sinnen. Bara en sån sak som att höra sina egna hjärtslag. Det är mäktigt!

Det kan vara väldigt skrämmande att lyssna på tystnaden för den som sällan skapar sig tid att reflektera över sin egen plats i livet.

Vem är jag? Vart är jag på väg? Vad är viktigt?

Jag njuter av snöflingor just nu. Det är idag som räknas. Men visst glömmer jag att njuta ibland och låter oron ta för stor plats.

Snart ska jag ta min första skidtur. Det är ett stort ögonblick.

Allt gott till oss alla.

Eftertanke och omtanke

"En stund. Om så bara.

Stilla eftertanke.

Omtanke.


Göra det bäst av allt.

En stund.


Det längsta ögonblicket

och det kortaste".

Sköna gröna ljus och lussebullar

Först tänkte jag "redan"!? Sedan tänkte jag "mysigt"! Första advent är hjärtligt välkommen i mitt hus! Brukar smyga upp tidigast av alla på första advent och duka upp med frukost. Saffransbullarna och pepparkakorna finns med på bordet såklart.

Och så tänder vi det första ljuset. Vi får hoppas på fina stunder. Mycket snö. Vänskap och familjelycka.

Du...stressa inte så mycket. Om du trots allt dras med av dina egna och andras tankar på alla måsten, så ställ dig själv en stund rakt upp och ner.

Andas. Fyll magen med luft. Töm magen på luft. Säg några snälla ord till dig själv; "jag är bra, jag är duktig, jag är modig".

Du och allt runt omkring duger bra precis som det är. 

Gröna sköna ljus fick det bli i år. Med torkade apelsinskivor (som jag förberett för ett par veckor sedan). Valnötterna som en läcker matta och dessutom brandsäkert inbillar jag mig. Stjärnanis för att de doftar så trevligt. 

En inre resa och en del muskler

Så fri som det går att vara, solens krigare. Tack för balansen.

Jag har hittills inte pratat ett endaste ord om träning här hos mig. Jag började som instruktör som ganska ung och höll på med det i 20 år! Det låter ju inte klokt egentligen. Men en dag kände jag att det var dags att sluta instruera och istället bara vara deltagare. I början var det en skön känsla blandat med saknad. Det är härligt och en utmaning att få vägleda människor och se dem utvecklas. Ge av sig själv så att de hittar sig själv. Tar för sig och blommar ut. Sådana stunder fanns det många av. De saknar jag ibland. 

Annars är det jätteskönt att "bara" vara deltagare. Mycket gratis har jag med mig från tiden som ledare. Som till exempel kroppskännedom, teknik och uthållighet. Dessutom förståelse för instruktörens strävan att göra något bra för oss som är där. Och vi som är på passet bör ju ge max vi med, så blir det ju roligare för oss alla. 

Tränar du? Då går du förmodligen på pass där du trivs med både rörelser och ledare. Tycker du att ledaren varit bra, så säg det till personen. Det ger ny kraft och gör han eller henne glad. Alla mår vi bra av bekräftelse!

Såhär fungerar träningen för mig just nu. Det är ögonblick att bli starkare av. Och då menar jag en blandning av muskelmassa och själslig påfyllning. Att balanserar mellan det lugna och explosiva. Få utlopp. Fylla på. Har hittat en form som passar mig och ger mig stabilitet i kropp och själ. Det är viktigt. Jag blir gladare och mer harmonisk. Fördelar på både kort och lång sikt. Hanterar mig själv och livet på ett bra sätt. Men visst kan bra bli bättre. Och visst duger bra väldigt bra ibland det med.

Bodybalance är det ena och Cross circle det andra. De visar sig vara en perfekt kombination för mig. Kombinerat med prommisar och annan rörelse.

Det är en inre resa. Som gör mig glad. Och det är huvudsaken.