Nyfriserad pil

Den här kompisen verkar ta över helt och hållet. Idag var det dags för stora friseringen. Gillar verkligen pilen och ser den gärna växa vidare. Medaljens baksida är att den skymmer många av mina soldyrkande perenner. Mitt lilla Italien kallar jag platsen där under trädet. Där brukar en vit möbel stå och det bästa som finns är att sitta i skuggan en solig dag med gofika framför sig. Sena augustikvällar funkar också perfekt. Då sitter vi här med ljuslyktor tända överallt och något gott i glaset. Gillar den känslan. Värme och mörker. Stillhet. Tid för mys och eftertanke.

Högen växte mer och mer. Ibland måste man vara lite modigare än man tänkt sig... såga mera till exempel. 

Drygt en timme senare fick jag min belöning. Blåbärskakor och kaffe. Så luftigt och ljust det blev där borta kring pilen. Nu behöver inte mina långa gäster trassla in sig i grenverket längre när de hälsar på.