söndag 19 oktober 2014

Vitlöken ner och rödbetorna in




"Från varmt till kallt

från rörelse till det frusna


tålmodig väntan



från ljus

till det mörkaste mörka


att beskåda

stjärnor i oändlighet"


[by me]

Igår insåg jag att oktober rusar vidare och mina vitlökar ligger kvar på köksbordet. Minusgrader igår. Frusen jord. Frusna fötter i ofodrade gummistövlar. Dubbla handskar. Ivrig att få ner vitlökarna i jorden. Nu ska det ske. Gärna tidigare innan allt riskerar att ha frusit fast. Men inser att denna oktober visat sig från den milda sidan. Bäst att förstå och agera innan vintertäcket bestämmer allt. 





Djupa hål. Klyfta för klyfta. Rad för rad. Så nästa år skördar vi dem i slutet av sommaren. Vilken resa! 


Senare än någonsin, men så blev det bara. Att lägga in rödbetor är ju kul! Kokas med båda "rumporna" kvar. Sedan är det bara att skala av ytterhöljet, skiva dem och göra lag och hälla över och voila så står en gudagod burk i kylen och väntar på rätt tillfälle. Kryddar dem med färsk pepparrot, som växer så det knakar hos mig. Och så i med några senapsfrön. Ibland toppar jag även med vitlök. Prova vad du gillar mest. 


När vi ätit gott kött ena dagen och det blir lite över så skriiiker bitarna om att bli en hemgjord pytt i panna. Det är då vi plockar fram de hemgjorda rödbetorna och njuter på ett alldeles speciellt sätt. Gärna massor av färsk persilja på toppen.

Jag minns när sonen som gillar Felix "bit i kubik" fick hemgjord pytt för första gången. Han grät och ropade efter sin goda Felix. Jisses, tänkte jag, här behövs mer av det äkta. Och på den vägen är det......även om sonen prisar köpepytten när han kommer hem vrålhungrig efter skolan. Får väl gå någon gång ibland, säger jag.

Vi borde alla styra våra liv mot det äkta. Ett steg i taget, en dag i taget. Viljan finns. Det är bra. Så mår vi bättre och bättre. Människan, djuren, jorden.


8 kommentarer:

  1. Himmel, jag har också glömt vitlöken - nu får den petas ner med hjälp av ficklampans sken!
    Ett steg i taget mot ett hälsosammare liv är bra, det ska gå naturligt och inte vara påtvingat, det kommer att bli så bra känner jag.
    Ha en fin ny vecka!
    Kram Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. uj uj, fort ner med de små i jorden, så får du rik skörd nästa sensommar :-)

      allt gott

      Radera
  2. Bra du sa det! Jag har inte heller petat ner vitlöken. Här har inte varit frost än, så det ska nog gå.

    SvaraRadera
  3. Åhh vad härligt med egen vitlök....som man nästan har i all matlagning, hihi....och rödbetor, mums!...du vet väl att rödbetor är det bästa du kan äta nästan....och rödbetsjos är väldigt hälsosamt mot mycket, t.o.m motverkar det cancer...så jag har laddat upp med rödbetsjos nu...dricker 1 dl varje dag, och gott är det också;))...idag har jag gjort ett tungt inlägg....det känns ännu i mitt sinne....men jag ville bara skriva om det...så nu känns det bra igen ;))
    Kram bia

    SvaraRadera
    Svar
    1. japp rödbetan ger oss massor, bara att ta emot :-)

      skrivit hos dig,
      Må fint

      Radera
  4. Efter att precis ha läst ett inlägg hos Annica Öslund om hennes bortgångne granne, kopplar jag din dikt till döden, en vacker dikt som alltid, tålmodig väntan ger hopp.
    Här är inte vitlöken nere ännu, men det är oftast mildväder till jul så jag känner ingen panik. Rödbetspytt blev det även här idag. Bra mat när hösthungern sätter i.
    Känner igen det där med köpemat. När bonusdottern var liten hade vi samma situation med potatismoset. Pulvermos skulle det vara för det fick hon i skolan. Efterhand vände det och det riktiga moset vann, tack och lov.
    Ha det så gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv. Dina ord är helande. Pulvermos är en annan käpphäst, helt klart ;-)

      Idag har jag fö morots och quinoabiffar med rotsaker i matlådan. Dottern min, 17 år, går i sina föräldrars fotspår vad gäller matintresset. Prova nytt. GÖra om. Upptäcka nya smaker. Aaaaa. Sådana är vi.

      Må fint Anette.

      Radera

Tack för att du tog del av mitt inlägg. Jag blir glad om du lämnar några ord i kommentarsfältet. Må fint.