Böngryta på indiskt vis

Nu gör vi en vegetarisk gryta bums tycker jag! Du kan ha den som uppvärmning inför kommande påskmat. Vegetariskt är ju så gott och glatt för kroppen!

Den går jättefort att göra! Och den är inte mitt påhitt utan basen kommer från D Batras kokbok (så var det sagt). Men foton och handlaget är mitt :-)

Detta behövs till cirka 4 personer:
1 gul lök (jag tog två stora schalottenlök)
2 vitlöksklyftor
2 msk finhackad färsk ingefära 
1 röd chilifrukt (tog jag)

1 tsk var av följande sorter:
Spiskummin
Garam masala
Koriander
Gurkmeja

3-4 tomater
2 burkar Kidneybönor
3 dl vatten
Ca 100 gram färsk eller fryst spenat 
1 lime

Smör
Salt och svartpeppar

Ris till om du vill
Och frasig grönsallad
Och något fluffigt bröd

Gör såhär:
Skala och finhacka lök, vitlök och ingefära. Finhacka chilin (är du en strong en så ta med kärnor och allt). Fräs med kryddorna i smör cirka 5 minuter. 

Skär stora bitar tomater och släng i dem i grytan. Fräs cirka 3 minuter till. Häll av och skölj bönorna. Och så ner med dem, vattnet och 1 tsk salt i grytan. 

Koka fint under lock i cirka 10 minuter.

Lägg i spenaten och på med locket igen. Låt stå cirka 5 minuter. Rör om i grytan innan servering. 

Kockums är klockren. Fin till mycket. Mest snälla saker. Är lite rädd om bottnen nämligen. Chili är väl allt annat än snällt, tänker du?! Jo, visst, men bildmässigt blev den rena rama skönheten.
 

Hälsosam. Vacker. Välsmakande. Ja, visst en riktig "doftis" om du inte själv ätit och går nära någon som gjort det. Men om hela världen åt vitlök varje dag så skulle det ju inte vara något problem alls. Eller hur?!

I höst skördar jag mina egna. Satte klyftor rad på rad på rad i köksträdgården hösten 2014. Tänk att något så viktigt och gott kan vara så lätt att odla! Visst är det fantastiskt!

Har njutit av Kundaliniyoga och Gong

Den här dagen. Enastående. Ny. Behövd. Genomförd. Efterlängtad.

Workshop i Kundaliniyoga och Gong. Bara för att jag är värd det tänkte jag. Och så rätt jag hade! Känner mig som ny. Tänker klarare, bredare, högre, längre!

Kroppen är ju precis så enastående. Kan ge oss allt bara vi hittar rätt nycklar och öppnar rätt dörrar. Vi måste vård dem ömt -  kroppen och själen. Att ge sig själv en dag. En gåva. Jag tackar mig själv allra ödmjukast över min klokhet att vara med om en dag som denna. 

Har du känt gonggongen segla över kroppen? Dåna som en tornado, viska som en vårbris.

Min första känsla var ångest och panik. Kände mig instängd som i en ljudlåda. Men så vaknade klokheten till och jag började andas och placerade tankarna mitt i tredje ögat. Så bra det gick då. Plötsligt kunde jag omvända Gong till min egen energi. Jag blev kokhet i hela kroppen. Känslan var magisk! 

Efter lunch gick vi en meditativ promenad. "Se allt som ett barn, som alltid lever i nuet". Så sa våran instruktör Lena innan vi skulle gå ut. Jag förstod precis vad hon menade. Den medvetenheten har jag som tur är valt att leva efter ett bra tag nu.

Tillåter mig att fascineras av små och stora saker i omgivningen. En vilsen solstrimma i mossan, fågelkvittret från högsta trädtoppen, en ljummen vårvind över ansiktet. Det där trädet som bara måste få en kram. Precis så nyfiken blev promenaden. Och längst upp på berget vid baksidan av Österåsens Hälsohem åt vi av den vidunderliga utsikten. Ångermanälven som sträcker ut sig i dalgången. Hur vackert kan det bli egentligen?

Österåsens Hälsohem. En pärla strax utanför Sollefteå.

Jag är så glad över den här dagen. När jag kom hem hade dottern dammsugit hela huset. Sambon stod och lagade mat. Och den femtonåriga sonen, ja han hade väl mest haft sin egen träning i fokus.

Nu är jag ivrig att "omvända" hela familjen. Låta dem upptäcka sitt inre på riktigt. Nästa gång ska jag banne mig få med mig hela familjen på en yogaworkshop. Hur nu det ska gå till...

Bananfrukost med rosmarin

Aha, en sån lördag, tänker du. Japp, säger jag. Busig bananfrukost. Sött och näst intill förbjudet. Men gott!

Vårkänslorna kramar om mig idag. Nu börjar det...känslan av att alltid vilja vara ute, att aldrig vilja gå in. 

Vet du. Att prova är melodin. Det kan bli början på något nytt, exakt det du letat efter fast du kanske inte visste just då. Som att kombinera nya smaker. Helt oväntat gott. Eller så spottar du ut det på en gång. Det är ju själva nyfikenheten som är källan till nya utsikter!

 Idag kände jag att rosmarin skulle vara pricken över i:et på de amerikanska pannkakorna (well, väldigt svenska om du frågar mig). Och jag hade rätt! Det smakade härligt! Tänk dig bara...den fluffiga pannkakan, sirapen, bananerna och så rosmarinen. Prova!

Lagom mätt och väldigt nöjd. Den här energin kommer att räcka till många långa steg på dagens motionsrunda med sol överallt. 

Från vila till blomning

som det var... 

som det blir

hopp och tvekan...

ett andetag av mod och tillit

så blommar människan


PS En av mina favoriter i söderläge i min trädgård...New Dawn

Bröd underbara bröd

En av de bästa känslorna tio i topp. Nybakt surdegsbröd. Grytbrödet vi gör här hemma blir så himla vackert! 

Ett bröd i en handduk köpt på loppis. En väldigt fin gå-bort-present! B S får dagen till ära stå för "Baka Surdegsbröd". En annan tanke är "Be Strong". Eller "Bästa Stunden".

Titta på strukturen! Rena rama konstverket. Som ett landskap av svar och frågetecken. 

"Roten till det goda" - Herr råg och fru vete. Två följeslagare som oftast vilar i kylskåpet. Några dagar innan ett brödbak ska till så åker de fram för att "kickas igång". Bubblorna talar för sig själv. Bubblorna är liv. Och glädje för oss som ska baka.

Himmelsk kladdkaka med röd symfoni

Den här godingen får mig att skratta och sjunga på samma gång!

Inget att snacka om. En rejäl glädjebomb! Och vem behöver inte det emellanåt. I alla fall jag. Helst mer än ibland. Helst varje dag. Men man får ju liksom h-e-j-d-a sig! 

Jag lovar att gästerna kommer hylla din bakkonst. Om du sätter smakerna vill säga haha. Men det är lätt att lyckas med detta. Så tro på dig själv!

Ät upp hela själv eller ta med den på en bak och kakfrossa vettja! 

Hugg in och sätt igång! 

Vit kladdkaka

Antal bitar: så många som det finns samvete för :-)

ekologiska produkter såklart! ugn 200 grader

2 ägg

1 dl vanligt socker

1 dl råsocker

100 gr smör

100 gr vit choklad (fin sort)

Skal och saft av 1 1/2 lime

2 1/2 dl vetemjöl 

Vispa ägg och socker fluffigt. Smält smör. Hacka chokladen i bitar och rör ner i smöret. Blanda detta med ägg/sockersmeten. 

Riv limeskalet (endast det gröna) och pressa ut saften. Rör ner i smeten. Sikta sist i mjölet. Akta klumpar! 

Skynda dig nu att hälla ner smeten i en smord form med löstagbara kanter innan du råkar äta upp smeten istället.

 Grädda i 10-15 minuter i nedre delen av ugnen. Kakan ska kännas kladdig när den tas ut. Här gäller särskilt att ha lite is i magen och tro på att den är klar.

Låt den stå och andas en stund. Nu till pricken över i:et. Det som ska harmonera perfekt till kladdkakan.

Ta fram hallon och jordgubbar (lika mkt av varje). Mixa till en nästan slät röra. Finhacka mynta (mängd efter tyck och smak). Rör samman med bären. Lite socker? Ja, men bara en aning. Bären ska ha en syrlig touch. Vispa grädde lätt. I den kan du faktiskt slå ner en touch med vaniljpulver. 

Kan bara säga mmmmmmmmmmm, himmelskt!

Fotnot: på bilden har jag använt min torkade mynta från den egna köksträdgården. Aromen är förvånansvärt perfekt ändå! 

Några blommiga drömmar och vårliga skidspår

Fåglarna kvittrar in våren. Så fort allting går! Vi som gillar skidåkning suger ut det sista av årstiden. Vilken härlig energi jag får av att glida fram på de sista veckorna med solglittrig snö.

Snön har smält rejält i trädgården. Men än är det en bra bit kvar innan lökar och perenner kikar fram. Jag köpte tulpanlökar vid ett besök på Rosendals trädgård i augusti. Den butiken är mumma för oss trädgårdsälskare. Som en påse med gott och blandat. 

För mig gör det inget om våren tvekar. För det är väl just det som är vår? Ena dagen kallt och snöfall. Nästa dag storm och duggregn. Och så solen där emellan. "Väderkaos" helt enkelt.

 Jag tycker inte det är någon mening att längta för mycket. Nåja, kanske en liten dos. Någon gång ibland. Men som jag ser på saken så har längtan en förmåga att bli självuppfyllande. Som om inget duger där man befinner sig just nu. 

Till slut är risken stor att det byggs upp pyspunka i kroppen av allt längtande efter det som ändå bara är framtid. Och då blir man trött. Väldigt trött. 

 Nej, så ska vi inte ha det. Tiden är för värdfull för det. 

Så vi gör det idag, eller hur?

Skapar oss den bästa dagen att njuta i.